En lång dag...

Det mycket positiva med dagen, är att Saga är på bättringsvägen!

7 dagar med 38,5-40,5 i feber, snuva, andningssvårigheter,en gräslig hosta och dålig sömn...Kulmen var nog igår, då sov hon mer eller mindre i 1 dygn, med endast korta vakna stunder. På kvällen körde Veronika oss till Centrumpraktikens jour, där det konstaterades vanligt förkylningsvirus.

Saga leker mycket "doktor", men igår ville hon inte alls vara med, skrek under undersökningen, men sa inte ett ljud vid blodprovstagningen - hon var väl glad att inte längre vara inne hos doktorn :)). Hon blev lite sur när doktorn kom tillbaka för att meddela oss vad proverna visade och var väldigt snabb med att säga hejdå och tala om att nu skall vi gå ut!

Hon somnade gott när vi kom hem.

Imorse hade febern sjunkit och hon har varit trött,men mycket vaken. Har t.o.m ätit lite grann och varit en stund på sitt rum. Merparten av tiden har hon (vi) varit parkerade framför "Mamma Mu", "Tummelisa" och "Pippi". Jag är lite smått trött på soffan och barnteven - jag vill UT! 

Haha, det vill garanterat Saga oxå förstås!!!

Det negativa med dagen är att jag nu har åkt på skiten :(, men så är det ju :).

Jag har idag, mellan sittningarna i soffan lagat Köttfärspaj, Skinka-o-broccolipaj. Köttfärssås och Köttbullar m. sås - frusit in allt i lunch- och middagsportioner. Så nu är jag TRÖTT!

Imorgon kommer Inger på besök å det skall bli himla kul! Vi har inte setts sedan nyår, så det är bannemej på tiden :)

Gonatt å sov så sött!

Aleksis

Igår var Robin å Isabella, Daniel å Sandra, samt mitt yngsta barnbarn Aleksis, hemma och hälsade på.
De bor i Borås, så det är ju inte direkt varje dag vi träffas. Det var ett tag sen vi träffade Aleksis och herregud vad fort tiden går. Ja, jag vet, hitta på något nytt att säga!!!... Men så är det ju faktiskt - att tiden rinner undan. Aleksis har blivit en liten pojke i dragen, inte utpräglat bebisansikte längre. Så söööt och sååå glad :D. Inte det minsta blyg, så jag kunde stjäla hur många kramar som helst :))). Det var härligt!!

Jag tog några kort med videokameran, vilka inte håller särskilt hög kvalitet, apparaten är ju i huvudsak till att filma med och det funkar skitbra. Vår kamera har pajat, men snart har vi en ny. Så tills dess är det "bättre sämre bilder än inga alls" som gäller.

Sjukt barn :(

Saga ligger utslagen i fåtöljen framför Bolibompa, hon har haft snuva, hosta och feber i fem dagar. När mina barn är sjuka, blöder mitt hjärta, även då det gäller mina vuxna barn,det kommer nog alltid vara så.
Det är förstås värre när de är små, då de inte på samma sätt kan tala om vad som är fel. När de slutar äta, minskar de snabbt i vikt och det är jobbigt att se hur svaga de blir.
Saga fick RS-virus för ca 1 år sen och var jättesjuk och har som följd av det fått förkylningsastma, vilket i sin tur innebär att vi måste inhalera henne flera gånger om dagen. Det gör vi numera hemma själva och slipper i alla fall åka i skyttetrafik till sjukhuset.
Jag hoppas min snutta snart blir frisk!!!!

Saga

Saga och Irmelin

Två goa tjejer :)

Go´natt å sov gott !

Saga har en bra sovperiod nu och för mig som förälder är det underbart när hon somnar med gott humör. Det är så himla frustrerande och tålamodsprövande när ens barn är inne i en dålig sovsväng....Då barnet är trött, behöver sova, men inte VILL...av en eller annan anlednig. Herregud, ibland har man ju prövat ALLT, men INGENTING har hjälpt!
Men som sagt och synes :), är min Skrutta lätt att lägga för tillfället! Bara hon har minst 2 nappar (hennes egna ord för napp är "nenne"), sin snutte och sina två smånallar och att jag eller Peter nynnar "Vem kan segla förutan vind" - den sång som vi använt som vaggvisa sedan hon kom till världen.
Igår kväll, var hon härligt skrattig - skrattade åt allt å inget och när jag lade henne i sängen bara fortsatte hon garva. Det var härligt! Det tog inte lång stund för henne att somna - dvs när hon väl hade slutat skratta :).
Ett gott slut på gårdagen!!

Wohoo :)

- 1,6 kg denna veckan - jag är helnöjd!
Nu hamnade jag under ½ delmål, d.v.s under 85...
Det är konstigt hur gamla vanor och känslor styr ens vanor. Jag har ju gått ner i vikt förut, flera gånger har jag tappat mellan 25 och 30 kg i vikt och då har jag ju bantat. Nu efter operationen försöker jag få bort "bantartänket" (rekomendationer från GBP-teamet) och bara äta sunt, lagom, definitivt inte för lite och regelbundet.
Jag har tappat 14 kg, men när jag tänker på vad jag väger så ligger siffrorna i tankarna ändå på 90-skalan. Varje gång tänker jag, MEN NEJ, 80-skalan är det ju nu ....Jag känner ju hur kroppen håller på att förändras, men huvuvdet hänger inte riktigt med.
Men faktum är att jag snart är nere i den vikt jag hamnade på sist när jag bantade 26 kg - så dax att ta fram jeans och andra kläder som jag köpte då!! Lycka till !

Skön helg

Helgen har varit görgo!
Det beror  på massor av frisk luft, allmänt glatt humör samt gott sällskap :) .
Lördagförmiddagen spenderade vi utomhus. Peter och Christer sågade ner träd och försökte göra en jättebrasa, men det gick väl sådär, med brasan alltså...Jag, Veronika och barnen roade oss i trädgården med kaffe, lek och tjöt.

Senare kom Thomas, Ohlén och familjen Sandling-Ek på middag - potatisgratäng, fläskfilé, sås och sallad och öl.

För mig var det nypremiär med både kött och öl, magen skapade inga problem, vilket var himla skönt! Petter kom efter middagen - tyvärr var inte hans familj med , eftersom Madde blivit sjuk, men det var kul att träffa honom, det var ju ett tag sen. När klockan var halv elva bad Saga om att få gå och lägga sig, vilket hör till ovanligheterna, hon slocknade som ett ljus på två röda :) .

Idag var vi också ute i flera timmar, lekte och fikade och fixade årets första korvgrillning - det var så himla mysigt!!!! När vi kom in somnade Saga så fort hon la huvudet på kudden och jag och Peter fick en l u g n och s k ö n stund framför TV:n.
Nu är kvällen här, Irmelin är här, men hon och Saga roar sig i olika rum för tillfället.
Jag kommer somna gott ikväll, jag känner mig så nöjd, go´å gla´!

Görgoa å matiga MOROTSFRALLOR ca.20 st

50 g       jäst

50 g       olivolja

5 dl        vatten

1,5 tsk   salt

1 dl        kli

1 dl        solroskärnor

0,5 dl     linfrön

4 dl        rivna morötter

3 dl        grahamsmjöl

7-8 dl    vetemjöl

1 ägg till pensling

Sesamfrön, solrosfrön / annat att garnera med

Blanda jästen i vätskan tills det blir fingervarmt. Blanda i resten av ingredienserna, sist vetemjölet.

Jäs i bunken ca 30 min.

Sätt ugnen på 225 grader

Gör frallorna och jäs på plåten ca 20 min

Pensla och garnera

Grädda i mitten av ugnen ca 18 min.

Smaklig måltid !

Vägning

Jahapp, imorgon är det dags för officiell invägning igen...Jag vet ju vad jag väger idag, men det får ni inte veta..ses imorrn ;)

Dags för vitaminer och annat än mjuk mat

Nu börjar jag med Behepan (vitamin B 12), Niferex (järntillskott), Calcipos (kalk- och D-vitamin),Omaprezol (mot magsyror), samt Vitamineral Kvinna och det skall jag om jag förstår det hela rätt, äta livet ut.
Normalt sett, såvida man äter "rätt å riktigt", så får man i sig alla nödvändiga vitaminer och mineraler genom maten. Men  t.ex B 12 tas mestadels upp i magsäcken och jag har ju bara en liten ficka som magsäck kvar. Maten rinner snabbare genom kroppen och tunntarmen hinner inte ta upp näringsämnena på samma sätt som förut.

Jag har de senaste dagarna mjukstartat med normalkost. Jag har t.ex ätit frukt och grönsaker med skal och pasta. Tuggat å tuggat...Jag blir ju smått nervös inför ny mat, eftersom jag har fått känna på hur illa magen kan reagera, men hittills har det gått jättebra :). Jag försöker äta allsidigt, regelbundet, lagom, ofta och tugga väl, men ibland blir det lite galet ändå. Jag har märkt att om jag blir stressad, slår magen helt bakut och jag får världens knip. Det är inte alltid jag kan styra det, mycket i min vardag styr ju Saga ;)...kind of...

Bland det godaste jag har ätit hittills är knäckemacka med keso, grillkrydda, gurka och grillad kyckling! Mycket proteiner, något som jag innan op har slarvat med, då blev det mest kolhydrater...

Men nu har den nya delen av mitt liv börjat och det är en spännande resa, inte minst den inre delen av mig, d.v.s den mentala biten. Det är så mycket tankar och frågor som flyger och far. Som tur är, blev jag medlem i en sluten grupp på facebook med likasinnade och där utbyter vi erfarenheter, tankar, ställer frågor och får svar, det är super!